Måsungar och ångest
Idag har jag jobbat. Emma sov hos stora Amanda i natt, och idag har dom varit helt själva för både Merja och Ove och jag jobbade, men det har gått bra. Amanda är ju 12 så hon klarar ju sig bra själv och Emma är ju lugn av sig så hon brukar inte hitta på massa bus. Det enda dom hade gjort var väl att dom spelade DS. Om ingen stoppar dom så kan dom nog spela 12 timmar i sträck. Amanda sov ju hos oss dagen innan och så skulle dom gå med mig till Jätten för att handla, för dom skulle bestämma maten. Där gick dom med var sitt DS i handen, jag fick inte mycket kontakt med dom kan jag lova. Idag hade dom lyxat till det med nudlar till middag haha ja fast vad kan man kräva av en 12 och 9 åring.
När jag var ute med min brukare och gick förut så stötte vi på 3 st måsungar. Åh helle guuuuud va söta dom var. Lilla mokki länzt.
Deras föräldrar satt där på hustaket och lyktstolpen och vaktade dom och skrek så fort någon gick nära. Men då fick jag panik. Åh hur ska dom klara sig? Tänk om någon kör på dom? Och sen gick det bara utför.... det slutade med en ångestfyllt samtal med kramp i magen och tårar i ögonen "dom kommer ju att dööööö"
Ringde kommunen, men vad ska dom göra. Dom skiter väl i det. - Ja jag får väl ringa bla bla bla nån jeffla vilt-blaha... svarade hon mig.
Men jag ger inte upp i första taget..... Smsade Eleonor och bad henne ringa kommunen och säga samma sak så jag tänka att ju fler som ringer ju mer troligt kanske det är att dom gör något. Den sista timmen hos min brukare kunde jag inte tänka på någon annat än dom stackars bebisarna. Hörde måsarna utanför hur dom skrek och min ångest bara ökade. Fick även reda på att flytta dom var inget man gjorde för det är inte säkert att föräldrarna tar till sig dom sen, om dom ens hittar dom.
När jag kom ut så var dom borta....
Jag tror inte att ni kan tänka er den ångesten som växer inom mig när det gäller djur. För mig betyder ett djur, vilket det än är, så enormt mycket. Det är knappt så jag kan döda en spindel fast jag tycker att dom är skit äckliga. När det regnar ute och det är massa grodor på vägarna så kan jag knappt köra bilen.
Kanske är sjukligt beteende vad vet jag, men såhär funkar jag iaf.
Fast nu mår jag bättre, för i mitt huvud har föräldrarna flyttat dom till en bättre plats.
(bild från google)
Nu försöker jag städa. Ni vet jag som aldrig blir klar. Men det kommer en dag imorgon också.. :)
Vad ska alla göra på midsommarafton då? Jag och Emma ska nog bara va hemma och slappa.
När jag var ute med min brukare och gick förut så stötte vi på 3 st måsungar. Åh helle guuuuud va söta dom var. Lilla mokki länzt.
Deras föräldrar satt där på hustaket och lyktstolpen och vaktade dom och skrek så fort någon gick nära. Men då fick jag panik. Åh hur ska dom klara sig? Tänk om någon kör på dom? Och sen gick det bara utför.... det slutade med en ångestfyllt samtal med kramp i magen och tårar i ögonen "dom kommer ju att dööööö"
Ringde kommunen, men vad ska dom göra. Dom skiter väl i det. - Ja jag får väl ringa bla bla bla nån jeffla vilt-blaha... svarade hon mig.
Men jag ger inte upp i första taget..... Smsade Eleonor och bad henne ringa kommunen och säga samma sak så jag tänka att ju fler som ringer ju mer troligt kanske det är att dom gör något. Den sista timmen hos min brukare kunde jag inte tänka på någon annat än dom stackars bebisarna. Hörde måsarna utanför hur dom skrek och min ångest bara ökade. Fick även reda på att flytta dom var inget man gjorde för det är inte säkert att föräldrarna tar till sig dom sen, om dom ens hittar dom.
När jag kom ut så var dom borta....
Jag tror inte att ni kan tänka er den ångesten som växer inom mig när det gäller djur. För mig betyder ett djur, vilket det än är, så enormt mycket. Det är knappt så jag kan döda en spindel fast jag tycker att dom är skit äckliga. När det regnar ute och det är massa grodor på vägarna så kan jag knappt köra bilen.
Kanske är sjukligt beteende vad vet jag, men såhär funkar jag iaf.
Fast nu mår jag bättre, för i mitt huvud har föräldrarna flyttat dom till en bättre plats.
(bild från google)
Nu försöker jag städa. Ni vet jag som aldrig blir klar. Men det kommer en dag imorgon också.. :)
Vad ska alla göra på midsommarafton då? Jag och Emma ska nog bara va hemma och slappa.
Kommentarer
Trackback