Satt och skulle förklara mig igen om det jeffla tjötet om kalas och fylla men kände bara...ORKA!!!
Kan/Vill inte människor förstå hur jag känner det så är det ju inte mina problem, jag har ju redan förklarat hur jag känner det så det får vara.


Idag hade jag besök av en vän jag inte sett på typ minst ett halvår.. Kul att ses och få snacka lite skit.
Jag har kommit fram till att män är till för att vara pain in the ass...för att uttrycka det milt.... :)
Har du pojkvän/man och han är din drömprins...skriv gärna till mig då så jag vet att det kanske finns lite äkta kärlek där ute.

Det hade ju varit kul om det verkligen fanns en för alla där ute, men njaaa jag är nog väldigt tveksam till det. Jag tror att dom flesta nöjer sig med det näst bästa, eller kanske inte ens näst bästa utan någon att fördriva tiden med bara.

Undra hur det är tänkt att man ska leva livet då isåfall? Ska man bara vara vänner då eller ska man nöja sig med någon medelmåtta?

Visst är det härligt att vara nykär eller att ha någon att sova brevid på nätterna...fast helt ärligt så klarar jag mig bra med två hundar och en katt i sängen och även ibland en unge.
Fast den nykära känslan är nog svår att ersätta.

Nä nu ska jag gå och lägga mig framför tvn och somna till något dåligt program, förmodligen så hänger väl alla djuren med som bestämt ska sova med mig och självklart får dom det för i detta hushållet så skämmer vi bort djuren till max.

Ha det gött alles!